Ångest...
Sjuuuk ångest efter en veckas förkylning o tvång om att äta.
Har inte ens kunnat kompensera de jag äter genom att träna.
Mår dåligt när jag ser andra handla o äta.
Vill kräkas.
Mår ständigt illa, tittar mig i spegeln o tycker att allt jag stoppar i mig syns.
Tycker att byxorna känns trångare.
Skräck.
Men ändå gör jag de, äter, tre gånger om dagen, små små mängder, för den jag tycker om, kan inte ljuga.
Försökte mig på att åka till affären o handla mat, för att försöka laga mat.
Kom hem med ett paket kaffe o tillhörande mjölk.
Orkar liksom inte, inget smakar, inget ser gott ut.
Vill inte.
Orkar inte.
O ändå, är jag så himla lycklig.
Om de här bara inte fanns.
Längtar tills hostan ger med sig, så jag åtminstone kan bränna de jag äter.
Kan verkligen inte ljuga, men om jag "äter" tre gånger om dagen i min lilla mängd
o tränar gärnet så blir de samma....
Usch känner mig så hemsk när jag planerar de här.
Men jag vill aldrig känna den sjuka känslan igen.
Känslan av att vara tjock.
